I Skolverkets allmänna råd till kommunerna slås fast att en barngrupp i förskolan inte ska vara större än 15 barn. På fritids är ofta barngrupperna större än så – tycker du att det skulle finnas motsvarande riktlinjer för gruppernas storlek på fritids?
- Vi är inte främmande för riktlinjer, men det viktiga är att kommunerna har möjlighet att uppfylla dem. Vi prioriterar tydligt ökade anslag till kommunerna framför skattesänkningar. De senaste fyra åren har både barngrupperna i förskolan och i fritids ökat och lärartätheten i skolan minskat. Vi vill vända utvecklingen i både förskolan, skolan och i fritids.
Eva och Per är skilda. De har delad vårdnad om sin 2-åring. Föräldrarna bor i olika kommuner. Ska föräldrar ha rätt till barnomsorg i båda kommunerna och inte endast i den kommun där barnet är folkbokfört?
- Barnets bästa måste sättas i första rummet. Det vilar ett stort ansvar på föräldrarna att ordna bostadssituationen så att det blir bra för barnen. Vi har inget förslag om att barn ska kunna gå växelvis i förskolor i olika kommuner.
Lars är irriterad på att barngruppen på sonens dagis är så stor och att det blir allt färre anställda på förskolan. Idag finns ingen lag som reglerar hur stora barngrupperna får vara inom barnomsorgen även om vissa kommuner har riktlinjer. Tycker du att storleken på barngrupperna borde regleras i lag och definieras i termer av X barn per vuxen?
- Barngrupperna ska minska. Vi vill ge mer stöd till kommunerna för att åstadkomma detta, och vi vill ha tydligare nationell reglering för hur stora barngrupperna får vara. Åren innan valet 2006 ökade personaltätheten genom ett riktat statligt stöd till detta, men efter att den borgerliga regeringen tog bort stödet har personaltätheten sjunkit igen, och barngrupperna ökat.
Nadira är förskollärare. Hon är muslim. Tycker du att hon ska ha rätt att bära heltäckande slöja på jobbet?
- Nej, vi tycker inte att pedagoger i förskolor och skolor ska ha heltäckande slöja på jobbet. Det är en omöjlig situation i förskolan att inte kunna se varandras ansikten. Barn och pedagoger behöver en direkt kontakt.
Familjen Svensson har tvillingar som är 2 år. De bor i Haparanda där all barnomsorg är gratis för föräldrarna. Familjen Ek bor i en annan kommun där jämförbar barnomsorg kostar ca 30 000 kr per år. Det kommunala självbestämmandet gör det möjligt, men är det rimligt att kostnaden är så olika för i stort sett samma samhällsservice?
- Under vår regeringstid införde vi maxtaxa och utvidgade rätten till avgiftsfri förskola. Huvudskälen till detta var att sänka avgifterna och förhindra alltför stora kostnadsskillnader mellan olika kommuner. Men vi står fast vid att förskolans avgifter ska beslutas närmare de som berörs än vad staten skulle vara, och då kan det bli skillnader. Vårt främsta fokus nu är att se till att all barnomsorg är kvalitetssäkrad, förskolan är viktig för att ge alla barn jämlika förutsättningar.
Föräldrar ska enligt lag erbjudas barnomsorg ”utan skäligt dröjsmål” (praxis är 4 mån), men idag ”riskerar” inte kommunen något om de inte klarar det. Borde föräldrar få ekonomisk ersättning av kommunen om de efter 4 månader inte erbjudits barnomsorg?
- Föräldrar ska självklart erbjudas barnomsorg utan skäligt dröjsmål. Något annat är oacceptabelt. Vi diskuterar just nu vilket det bästa sättet är att stärka föräldrarnas rätt till barnomsorg.
(Barnomsorgsguiden informerar: Vi har ansträngt oss för att förmå Socialdemokraterna att svara på frågan. Tyvärr väljer partiet att inte ge Barnomsorgsguidens läsare besked om hur man ställer sig till frågan om ersättning)
Eva är flygvärdinna och mamma till Elin, 3 år. Hennes arbetstid är schemalagd. Ibland jobbar hon flera dygn i sträck. Har Eva rätt till barnomsorg två dygn i sträck?
- Vi vill göra det lättare för föräldrar att kombinera arbete och familj genom att öka tillgången på barnomsorg kvällar/helger. Det är bra både för dem som har oregelbundna arbetstider och de som har tillfälliga arbetstoppar. En tillgänglig barnomsorg är central för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Vi har i vår senaste budget avsatt pengar i ett riktat statsbidrag för att stimulera kommunerna till mer flexibla barnomsorgslösningar. Exakt hur detta utformas är upp till varje kommun.