En fråga varje månad fram till valet ringar in partiernas syn på barnomsorgen.
Vi ställer frågan till partiernas talespersoner i barnomsorgsfrågor. För Folkpartiet är det Tina Ackertoft. Nästa fråga/svar publiceras den 15 september.
Augusti: Eva och Per är skilda. De har delad vårdnad om sin 2-åring. Föräldrarna bor i olika kommuner. Ska föräldrar ha rätt till barnomsorg i båda kommunerna och inte endast i den kommun där barnet är folkbokfört?
- Det viktigaste i den här typen av frågor är att barnets behov av trygghet och kontinuitet tillfredställs. Det är en princip som även gäller i skolväsendet. Sen är det viktigt att komma ihåg att barnomsorg är en skyldighet för kommunerna att ge till barnen, inte en rättighet för föräldrar. Och i det här fallet är lagen tydlig, barnomsorg utfaller endast från den kommun där barnet är folkbokfört.
Juli: Lars är irriterad på att barngruppen på sonens dagis är så stor och att det blir allt färre anställda på förskolan. Idag finns ingen lag som reglerar hur stora barngrupperna får vara inom barnomsorgen även om vissa kommuner har riktlinjer. Tycker du att storleken på barngrupperna borde regleras i lag och definieras i termer av X barn per vuxen?
- Vi tycker att det är mycket viktigt att barngrupperna inte är för stora, men frågan hanteras bäst på lokal nivå eftersom den hänger ihop med barngruppens sammansättning, barnens ålder, personaltätheten och andra omständigheter. Att lagstifta om barngruppernas storlek är därför en trubbig metod.
Juni: Nadira är förskollärare. Hon är muslim. Tycker du att hon ska ha rätt att bära heltäckande slöja på jobbet?
- Folkpartiet säger nej till generella klädförbud i Sverige. Däremot ska arbetsgivare kunna ställa krav på viss klädsel på arbetsplatsen när det finns sakliga skäl. Till exempel är det inte lämpligt för en lärare att i undervisningssituationen täcka ansiktet.
Maj: Familjen Svensson har tvillingar som är 2 år. De bor i Haparanda där all barnomsorg är gratis för föräldrarna. Familjen Ek bor i en annan kommun där jämförbar barnomsorg kostar drygt 30 000 kr per år. Det kommunala självbestämmandet gör det möjligt, men är det rimligt att kostnaden är så olika för i stort sett samma samhällsservice?
- Då barnomsorgen styrs av kommunen är det högst rimligt att demokratin på lokal nivå avgör hur den kommunala budgeten fördelas och hur barnomsorgen prioriteras. Men för att barnomsorgskostnaderna inte ska dra iväg har regeringen en maxtaxa som alla kommuner har anslutit sig till. Den är vår garanti för att öka tillgängligheten till förskolan och jämna ut socioekonomiska skillnader.
April: Föräldrar ska enligt lag erbjudas barnomsorg ”utan skäligt dröjsmål” (praxis är 4 mån), men idag ”riskerar” inte kommunen något om de inte klarar det. Borde föräldrar få ekonomisk ersättning av kommunen om de efter 4 månader inte erbjudits barnomsorg?
- Ja, i vår nya skollag införs att Skolinspektionen kan bötfälla kommuner som inte följer lagen om max 4 månader. För att ytterligare skärpa garantin kan det vara rimligt att komplettera med en kompensation till föräldrar som får vänta längre. För att en sådan åtgärd ska ta skruv måste beloppet vara på en nivå som svider, men de närmare detaljerna får först ses över i särskild ordning.
Mars: Eva är flygvärdinna och mamma till Elin, 3 år. Hennes arbetstid är schemalagd. Ibland jobbar hon flera dygn i sträck. Har Eva rätt till barnomsorg två dygn i sträck?
- Folkpartiet vill erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid till dem som har behov av det på grund av sitt arbete och sin familjesituation. Alla föräldrar arbetar inte mellan nio och fem och de som arbetar i branscher med andra tider måste ha rätt till en god barnomsorg. Den barnomsorgspeng som regeringen infört kommer att underlätta detta, men som det ser ut nu måste Eva förlita sig på att hennes kommun erbjuder nattdagis.